Carrie aka. Bina
Lite sol. Lite moln. Sprängda högtalare. The killers. Kokosdoft. Kaffe. Cigg. Data. Så har min dag sett ut idag. Jag mår fan bra. Jag är lycklig. Jag har en underbar familj. Vänner. Pojkvän. Nu är det väl bara ett jobb som fattas. Känner att jag absolut inte har brådis med det egentligen. Jag menar, snart tar jag körkort (förhoppningsvis) sen kan man ju alltid söka jobb i Malmö eller någon annanstans. Jag är bara så förbannat glad att allt klaffar just nu. Innebandyn går bra, eller ja.. skitbra trots min skada som jag fick i Januari. Nu är jag självklart frisk, men att jag ändå har fått möjligheten till en helt annan nivå. På torsdag bär det av till Sandby. Jag är nervös, exalterad, glad och förväntansfull. Jag har inte provat något annat tidigare och känner att detta är något jag måste göra, för att se vart det är jag tillhör. Jag är glad. Och det är väl det som är huvudsaken?
The killers spelas 24/7 på datorn och ut ur mina sprängda högtalare, det brusar.. men det stör mig inte. Kaffet ryker fint, varmt kaffe.. gott.. jävligt gott. Sminket struntade jag i idag, skönt att vara naturlig trots att jag absolut inte gillar det. Man kan inte gilla allt? Ingen är hemma = Bina utan smink. Löjligt att det ska vara så, men ja.. så är det bara. Pappa kommer snart hem, då ska vi gå och handla lite middag. Jag är egentligen svin hungrig. Pasta låter lockande, men även en stor fet hambugare eller tonfisk... ja, ni förstår. Jag svälet här ute. Kaffet är perfekt, inte för svagt och inte för starkt. Ikväll ska jag förmodligen se Gylle, som har seriepermiär i A-löv. Babyboo spelar där, tillsammans med Pappa och Daniel och sen har jag en massa släktingar till höger och vänster som också spelar där. Intressant. Mamma kanske är sugen på att följa med, förresten.. har jag berättat för er hur mycket jag älskar min mamma? Hur mycket hon betyder för mig? Visst kan päronen vara PAIN IN THE ASS ibland, men det står väl i deras regelbok att dom ska vara de? Äh, jag tycker det är bra när dom bryr sig om en.. Jag är knappt hemma längre, inte pågrund av att vi är ovänner.. utan för att Joon bor i ett hus (svinfint!) och det är alltså mycket lättare för oss att vara där, vi är ensamma, vi kan göra vad vi vill. You get the point? Så nu när jag är där så mycket, så uppskattar jag allt dom gör här hemma. Jag älskar er. Säger det allt för sällan. Men jag gör det, av hela mitt stora pumpade hjärta.
Tänder en cigg. Moln igen. KOM SOOOOLEN? Piggar på benen. Mindre skönt. Röken täcker skärmen. Mindre charmigt, eller nä.. jag ångrade mig. Det är lite charmigt. Att sitta ute, rök som kommer förbi, kaffe och hela den biten. Salas springer runt i trädgården. Han är så fin. Nej. Min piggar på benen gör så att jag beslutar mig för att gå in. Jag är hög. Hög på kärlek. Känns som om jag lever någon annans liv, som om varje steg jag tar blir så mycket lättare när jag har dig brevid mig, så har jag inte kännt på länge. Du gör mig glad. Lycklig. Jag känner mig speciell. Att jag får vara din är väldigt speciellt för mig. High on love. Det är fan så det ska vara.
Over and out! / Trelleborgs Carrie Bradshaw
The killers spelas 24/7 på datorn och ut ur mina sprängda högtalare, det brusar.. men det stör mig inte. Kaffet ryker fint, varmt kaffe.. gott.. jävligt gott. Sminket struntade jag i idag, skönt att vara naturlig trots att jag absolut inte gillar det. Man kan inte gilla allt? Ingen är hemma = Bina utan smink. Löjligt att det ska vara så, men ja.. så är det bara. Pappa kommer snart hem, då ska vi gå och handla lite middag. Jag är egentligen svin hungrig. Pasta låter lockande, men även en stor fet hambugare eller tonfisk... ja, ni förstår. Jag svälet här ute. Kaffet är perfekt, inte för svagt och inte för starkt. Ikväll ska jag förmodligen se Gylle, som har seriepermiär i A-löv. Babyboo spelar där, tillsammans med Pappa och Daniel och sen har jag en massa släktingar till höger och vänster som också spelar där. Intressant. Mamma kanske är sugen på att följa med, förresten.. har jag berättat för er hur mycket jag älskar min mamma? Hur mycket hon betyder för mig? Visst kan päronen vara PAIN IN THE ASS ibland, men det står väl i deras regelbok att dom ska vara de? Äh, jag tycker det är bra när dom bryr sig om en.. Jag är knappt hemma längre, inte pågrund av att vi är ovänner.. utan för att Joon bor i ett hus (svinfint!) och det är alltså mycket lättare för oss att vara där, vi är ensamma, vi kan göra vad vi vill. You get the point? Så nu när jag är där så mycket, så uppskattar jag allt dom gör här hemma. Jag älskar er. Säger det allt för sällan. Men jag gör det, av hela mitt stora pumpade hjärta.
Tänder en cigg. Moln igen. KOM SOOOOLEN? Piggar på benen. Mindre skönt. Röken täcker skärmen. Mindre charmigt, eller nä.. jag ångrade mig. Det är lite charmigt. Att sitta ute, rök som kommer förbi, kaffe och hela den biten. Salas springer runt i trädgården. Han är så fin. Nej. Min piggar på benen gör så att jag beslutar mig för att gå in. Jag är hög. Hög på kärlek. Känns som om jag lever någon annans liv, som om varje steg jag tar blir så mycket lättare när jag har dig brevid mig, så har jag inte kännt på länge. Du gör mig glad. Lycklig. Jag känner mig speciell. Att jag får vara din är väldigt speciellt för mig. High on love. Det är fan så det ska vara.
Over and out! / Trelleborgs Carrie Bradshaw
Kommentarer
Trackback
